Jag vill redan nu i ingressen varna känsliga läsare som är rädda för transparens och en likabehandlande bransch samt dig som är ett stort fan av Helena Bergström – båda grupper bör sluta läsa nu!
Det är ju ingen hemlighet att svensk biostatistik är hemlig… Men varför är den det och sen när? På senaste Film Summit frågade jag en av svensk films toppdistributörer den frågan och svaret knockade mig helt!
Minns du när du i biosalongen tog del av Helena Bergströms internationella debut i ”Still Crazy” 1998? Svaret är nog nej… Anledningen är att filmen totalfloppade på den svenska marknaden och sågs endast av 7 870 personer*.
På den tiden var besökssiffrorna öppna och då Still Crazy och Helena Bergströms internationella debut lanserades jättejättestort i Sverige så blev det skriverier i media kring floppen. Detta fick i sin tur dåvarande VD på Columbia Pictures att gå i taket och kräva att branschen skulle sluta dela besökssiffrorna. Ett klassiskt begrepp av offerkofta – ”publiken kommer inte för att dumma media skriver dåligt om den (eller liknande)”. Detta har hängt med sedan dess och vi räknar nu in 26 år av besökssiffror dolda bakom branschens stora skrivbord…
Men nu är det andra bullar på gång – äntligen! Branschen börjar nu förstå det ohållbara med ”Still crazy after all these years” och att det inte längre går att gömma sig bakom: * Alla andra branscher delar ju försäljningsstatistik så varför ska vi göra det? * Men jag och mina bransch/styrelsekompisar har ju full insyn i antalet biobesök på alla filmer och alla biografer – det räcker väl? Det andra argumentet innebär att du som är verksam i biobranschen behöver din ”insider” – alltså en källa från insidan som liksom styrelsen och distributörer har full tillgång till branschens statistikverktyg.
Jag har den senaste månaden träffat både biografföreståndare och filmfinansiärer som just sagt detta – ”Jag har min egen källa”. Dessa branschkollegor har liksom både delat ett leende av känslan av att de vet mer än andra och samtidigt har leendet något skämmigt över sig – en skam över en bransch som gör skillnad på vem du känner och vem du inte känner…
Men snart är det slut på skärmdumpar från din insider då branschen bjuder nu in till en helt ny utbildning i samarbete med Karolinska Institutet, med start i höst – kul!
Jag avslutar med en riktigt go Norgehistoria: Har ni hört att biobranschen i Norge inte bara delar med sig av helgens besök i siffror (läs mer i tidigare blogginlägg här) utan att du också efter varje avslutad månad kan gå in och se antal besök och inspelade belopp per biograf?
Haha – den är för rolig den alltså!
PS: Vill du se antal besök och inspelade belopp per biograf i Norge förra månaden kan du klicka dig vidare här och ladda ner en excel; https://kino.no/article1294243/ My mind is blown…
Det har ju inte undgått någon i branschen, inte heller publiken hoppas jag, hur fint mottagande och höga publiksiffror som Den sista resan med Fredrik Wikingsson och Filip Hammar fått sedan premiären 1 mars. Det är så befriande att mötas av positiva ”rubriker” om svensk film efter några år av mest dystra siffror och nyheter.
Det är tydligt när jag pratar med biografer att de senaste svenska filmerna går bättre än förväntat. Här är några aktuella publiksiffror nationellt alla biografer per 20 mars: Den sista resan (premiär 1 mars) 159 277 besök Ett hjärta är alltid rött (premiär 19 januari) 29 527 besök Hammarskjöld (premiär 25 december) 287 115 besök Ett sista race (premiär 25 december) 263 361 besök
Det har varit härligt gäng inlägg senaste veckorna på sociala medier:
Det är också värt att notera hur biografer på landsorten och biografer utanför Filmstaden/Svenska Bio är oerhört viktiga när det kommer till svensk film. Jämfört med den genomsnittliga marknadsandelen för oberoende biografer har Den sista resan dubbelt så stor andel av det totala antalet besökare mot normalt*.
Att landsorten är viktig för svensk film är inget nytt men värt att lyfta igen. Jag minns när jag träffade en producent för några år sedan som berättade att om en (svensk) film ska nå upp mot 500 000 besökare eller fler så är det helt avgörande att filmen går bra på landsortsbiografer. Vid en publiksuccé ändras fördelningen där Filmstaden/Svenska Bio normalt står för 85% av besöken och landar istället på 60-70%.
Grafen visar antalet sålda förköpsbiljetter per spelvecka (fredag-torsdag) på 115 biografer. Notera att det endast är förköp och biljetter sålda i kassan tillkommer. Generellt säljs i snitt 60% i förköp. Käpprätt uppåt för Den sista resan ❤️!
Utmaningen men ack så viktigt är det för mindre biografer att vara flexibla och jobba med dynamisk repertoarsättning, dvs att anpassa och ha möjlighet att sätta in (många) fler visningar nu av Den sista resan när det går så bra – för filmen lär fortsätta rulla flera veckor till på cafébio/dagbio med mera.
Värt att hylla är också att regissörerna valt att resa runt och göra många biografbesök och samtal – hög gillafaktor på det. Folkets Hus och Parker hade t ex ett livesänt samtal med Fredrik och Filip under premiärhelgen som nådde ut till 17 biografer med 1 600 besökare på ett bräde!
Dystergökar kommer hävda att publiksiffrorna ovan på t ex julfilmerna är långt ifrån det som vi tidigare på 00- och 10-talet hade på svenska filmer och att det fortfarande är kris. Låt så vara – men det vi i branschen bör ta fasta på och kommunicera är Hur bra det ändå går nu för svenska filmer. För publiken kommer att hitta tillbaka och gå än mer på svensk film med ett positivt branschgemensamt narrativ kommuniceras externt. Gör mer som Scala Bio Båstad helt enkelt och visst finns det fortfarande utmaningar – men just nu – heja på för svensk film!
* Uträknat utifrån genomsnittlig andel av det totala antalet biljetter som säljs i Sverige på 115 biografer med kassasystemet Veezi under 2023.
Målmedvetenhet och ett oändligt tålamod – två egenskaper som Fredrik Jönsson med kollegor på Kino Folkets Bio i Lund fått tillfälle att träna på i över 10 år – men nu sätts äntligen renoveringen igång inför nya Filmhuset KiNO i Lund – med öppning våren 2025!
Kino har idag två salonger och är det något både den biografen och branschen i stort behöver är det fler salonger för kvalitetsfilm. Antalet filmpremiärer är större än någonsin och det är svårt att ge plats för alla. Det är också svårt att med 1-2 salonger ge de filmer som behöver lite längre tid på sig att nå ut en fair chans för att hämta hem de större publiksiffrorna.
Våren 2025 så blir det nu äntligen 2 nya salonger för Filmhuset KiNO – mindre salonger med 10 och 18 platser, men ofta det som behövs för att låta filmerna ligga på rulle under veckor och månader. Nya lokalen vävs snyggt ihop med den nuvarande och det blir en stor yta för att komplettera med föreläsningar och andra event under glastaket i den gamla banklokalen.
Ingången när biografen hette Reflex, fram till 1993 när Folkets Bio tog överNuvarande kassa och foaje – Magnus tar emot till slutsålda visningen av LärarrummetTittut – dvd-väggen blir ingång till nya lokalernaStilig blivande entré – längre bort till höger nuvarandeFrån kapitalism till kultur – yeah!
Utöver salongerna blir det en restaurang och bar på bästa läget, granne med Stortorget och Domkyrkan – mitt i pulsen. Att äta och dricka före eller efter en visning är ju ett lyckat koncept även om det nog inte blir mat inne i salongen – filmen ska få stå för upplevelsen! Det blir också ett rejält lyft när det kommer till dagens entré som är lite intryckt på långsidan. Nya entrén på hörnet blir både pampig och inbjudande!
Kino är idag en av Sveriges större kvalitetsfilmsbiografer med 60 000 besökare per år – hörde jag någon säga målet om 100 000 besökare 2030?
Jag hade glädjen idag att få en rundvandring i det blivande Filmhuset KiNO – se nedan när Fredrik visar runt!
Nyss fick vi under det Filmpolitiska toppmötet här på Göteborg Film Festival lyssna till kulturminister Parisa Liljestrand och det största som hänt på flera år i vår bransch – en ny filmutredning.
Filmutredningen har från idag 13 månader på sig att göra en riktigt bred översikt över alla delar, och lite till, av filmbranschen, vilket såklart även inkluder biografens roll, förutsättningar och framtid.
Här på det Filmpolitiska toppmötet har det varit mer vackra ord än vanligt från scenen från makthavare och institutschefer om hur viktig biografen är. Det kan tyckas självklart men är det inte i de trender kring filmpolitikens syfte och stödens riktningar mot tv-serier, streaming med mera.
Även kulturministern fick frågan om biografens värde. Svaret var tydligt och tryggt: Biografen har ett stort värde för Parisa Liljestrand. Hon gillar att gå på bio och går ofta med hennes barn, som också gillar det. Kulturministern lyfter att det är kostsamt (vilket är en återkommande story som jag vill nyansera, det får bli i ett annat blogginlägg) och hon lyfter poängen med fler platser att mötas på i vårt samhälle och där biografen är en sådan plats. Gott så.
I direktivet till utredaren Eva Bergquist, kulturdirektör på Region Stockholm, går det att läsa om biografen på 15 ställen i det 9-sidiga dokumentet:
#1-5
”Före covid-19-pandemin präglades den svenska biografmarknaden av en relativt stabil utveckling. Av Filminstitutets promemoria Scenarier för biografmarknadens utveckling i Sverige 2023–2025 (2023) framgår att biobesöken mellan 2012 och 2019 var i genomsnitt cirka 16 miljoner årligen och de svenska biograferna hade en pålitlig och återkommande publik. Det totala antalet biografbesök har efter covid-19-pandemin däremot varit på en lägre nivå och under 2022 uppgick biografbesöken till 10,4 miljoner.”
#6
”För svensk film på bio har utvecklingen 2012–2019 kännetecknats av ett minskat antal besökare, från 3,9 till 2,1 miljoner. Filminstitutets rapport Varför når inte svensk film en större publik? (2020) visar att svenska filmer på biograf generellt är överrepresenterade inom genrer med en relativt låg efterfrågan från publiken, som drama och dokumentärer. Däremot är de underrepresenterade inom mer publikdrivande genrer som komedier, action, fantasy, science fiction, skräck och äventyr. Det är samtidigt svårt att förutse vilka filmer som blir en publikframgång.”
#7-9
Den tidigare etablerade praxisen som innebar att biografer hade en exklusiv visningsrätt under en period efter filmens lansering luckrades upp under covid-19-pandemin. Flera filmer som hade premiär på biograf släpptes kort därefter via någon digital tjänst. Detta var en förutsättning för att nå en stor publik när biograferna var stängda eller öppna med ett kraftigt reducerat antal platser. För abonnemangsbaserade strömningstjänster är premiär i det 3 (9) egna visningsfönstret ett viktigt sätt att locka och behålla kunder på en marknad präglad av allt hårdare konkurrens.
#10-12
”Parallellt med besöksutvecklingen på biografmarknaden har det skett en omvälvande digital utveckling och framväxt av strömningstjänster för rörlig bild. Nya digitala tjänster för rörlig bild har lockat en stor publik, till exempel via abonnemangsbaserade strömningstjänster som lanserades brett i Sverige 2012. För att skapa attraktiva tjänster på marknaden krävs en omfattande innehållsproduktion av rörlig bild och utbudet för publiken är därför stort. Av Filminstitutets rapport Filmåret i siffror 2022 (2023) framgår att det genomsnittliga filmtittandet i den vuxna befolkningen (15–74 år) uppgått till cirka 40 filmer per år och person de senaste 5 åren, varav knappt 2 filmer på biograf. Resten av filmerna ses framför allt via strömningstjänster och på traditionell tv, och till dem ska det läggas en stor mängd dramaserier.
Sammantaget har framväxten av nya distributions- och visningsformer påverkat samspelet mellan branschens aktörer och utmanat rådande affärsmodeller. Utvecklingen har bl.a. inneburit att affärsmodellen för svensk filmproduktion, som länge byggt på intäkter från biografvisningar, kraftigt försämrats”
#13
”Film är en konstform som också finns på en kommersiell marknad. Det leder till ett samspel mellan det rent kommersiella och offentliga insatser för produktion, spridning och visning av film. Det gäller i Sverige liksom i många andra länder, särskilt inom små språkområden. Offentliga stöd har syftat till att långsiktigt upprätthålla en inhemsk produktion och distribution av en mångfald av filmer – för biografer, tv eller strömningstjänster.”
#14
”Biografen spelar – och kommer fortsatt att spela – en viktig roll som kulturell mötesplats, inte minst i glesbygd där den i många fall är helt central för det lokala kulturlivet. Den tekniska utvecklingen och de förändrade konsumtionsmönstren gör att filmpolitiken behöver anpassas för att bättre stämma överens med sättet som svensk film produceras, distribueras och konsumeras i dag.”
#15 Utredaren ska därför:
”* med utgångspunkt i befintliga analyser, utredningar och rapporter beskriva och analysera nuvarande förutsättningar inom filmområdet med särskilt beaktande av bl.a. tittarvanor, publikbeteenden, konsumtionsmönster, teknikutvecklingen inom distribution och visning av rörliga bilder, biografens framtida roll, ägar- och konkurrensförhållanden och ekonomiska förutsättningar inom branschens olika led, betalningsströmmar i svensk film, samspelet mellan statliga, regionala och kommunala verksamheter, kompetensförsörjningen inom filmområdet, filmskapares konstnärliga 5 (9) och ekonomiska villkor, AI:s framtida roll och betydelse för filmområdet, och • beskriva och analysera hur dagens filmpolitik är utformad i Norden och några andra för Sverige relevanta länder i Europa samt vilka lärdomar som kan dras för utformningen av svenska filmpolitiska insatser.”
Utredaren kommer också att kika på de sju nuvarande (från 2015) nationella politiska målen för filmen ser ut, där biografen idag ligger främst under mål 2: ”Målen är att allt fler ser värdefull film som sprids och visas i olika visningsformer i hela landet”
Värt att notera från dagen är också Socialdemokraternas utspel om att sänka biomomsen från dagens 25% till ”kulturmomsen” 6%, vilket vår bransch hade fram till den statliga filmpolitiken infördes 2017. Fler har på scenen pratat om detta och hur höjningen resulterade i höjda biljettpriser och minskat utrymme för att investera och underhålla biografen. Kulturministern fick frågan om momsen och passade såklart över svaret till Filmutredningen – det svaret kommer vi nog att få höra många gånger till det kommande året. https://www.dn.se/kultur/socialdemokraterna-vill-sanka-biografmomsen/
Hur känns det då Jens efter att ha lyssnat idag på politiker och andra kring biografens framtid? Spontant positivt. Men det gäller ju för vår bransch att fortsatt att ha gott tålamod då varken en tänkbar momssänkning eller förbättringar som Filmutredningen kan komma att föreslå blir inte verkstad 1 mars 2025 när utredningen är klar. Men det känns helt rätt att frågorna lyfts och något bättre kommer ske – svårt att se hur det kan bli sämre än idag. Men vi ska inte förlita oss på att några politiker kommer som frälsare för de utmaningar som vår bransch står mitt i och inför – vi behöver fortsätta att samarbeta, utveckla och säkra att framtidens biopublik får en fortsatt toppupplevelse då film är bäst på bio (ping och tips att gå med i vårt nya Utvecklingsprogram för Biografer som startar i mars, l
Bonus här idag för dig blir att läsa Sveriges Biografägareförbunds egna utredning/rapport som publicerades i höstas och som jag tror gått de flesta förbi – många intressanta vinklar och förslag att läsa här: ”Den svenska film- och biografmarknaden – avtal för framtiden”
De flesta i branschen har säkert läst om att Filmstaden till årsskiftet lämnar Biografen Skandia på Drottninggatan i Stockholm. Säkert också läst om att Stockholms Filmfestival nu kliver in som nya hyresgäster och kör en crowdfunding-kampanj som just idag är inne och nosar på målstrecket 2 miljoner kronor.
Jag är ju inte svårbedd att skänka en peng till diverse biografprojekt och till Skandia kändes det självklart efter att ha läst den enormt detaljerade och inte minst kärleksfulla hyllningen till just Skandia-Teatern av Mats Kullander, svensk biografnestor och mångårig biografbyggare hos SF Bio. Det är en omfattande 16-sidig beskrivning med bilder på alla fantastiska byggnadsdetaljer och historier som finns i arkitekten Gunnar Asplunds 100-åriga Skandia – läs den!
Artikeln av Mats Kullander är publicerad på hemsidan för den ideella föreningen Film Sound Sweden, FSS. Föreningen är en sammanslutning av aktivt verksamma inom området för produktion av film-, TV- och videoljud. Läs mer och hitta annat matnyttigt här: https://www.filmsoundsweden.se/
Biografen Skandia är en unik diamant – och den bör verkligen få fortsätta vara just biograf! Slanta in en liten peng du också redan idag till Stockholm Film Festival och ge dem support här: https://www.gofundme.com/f/saveskandia
Jag lyssnar på Filmbranschpodden #7 (TIPS – intressant att lyssna på röster från vår bransch i samtal med Simon Kölle!) med Jakob Abrahamsson, VD på distributören NonStop Entertainment och Capitol Bio i Stockholm mm. Jag hör Jakob bland annat dela sin syn på det här med vår bransch och data (eller snarare bristen på data) och vill här glatt dela att vi nu ändå inom kort närmar oss ett skifte – en digital transformation, lika välbehövlig som nödvändig, för just datadelning av biljettköparna i biografbranschen!
I podden pratas det om det faktum att vi här inom svenska biografbranschen håller hemligt absoluta merparten av försäljningsstatistiken (vill du snabblyssna börjar detta kring bristen på transparens cirka 47 minuter in i avsnittet). För en biograf så hänvisas det faktiskt inte till någon form av användbar data överhuvudtaget vilket bara slår tillbaka på biljettförsäljningen!
En 20 i topplista publiceras två gånger i veckan utan siffror (!) och med endast titlar. Sedan får vi i branschen en totalsiffra en gång om året med årets totala statistik från SBF. Det är i stort sett vad som idag erbjuds och är verkligen inte insikter eller data som bidrar till att underlätta en biografföreståndares utmanande vardag eller för den skulle öka biogåendet i Sverige. Distributörerna har delvis en bättre inblick i datan genom FKB/Bioguiden och Filmstaden samt Svenska Bio lär ha full inblick i siffror då de sitter med i diverse olika organisationer.
Men det är anmärkningsvärt, som även Jakob lyfter i podden, varför det i Sverige är hemligt medan det i t ex Norge delas en topplista med inte bara topp 20 utan här kan du se topp 80 (!). Likaså presenteras i Norge antalet besök (!) senaste veckan och totalt. Snacka om en verktyg som faktiskt hjälper föreståndaren att t ex notera när en film vänder upp efter några veckor och därmed kanska åter bör plockas in i programmet när word of mouth spritt sig.
I Sverige får vi hålla tillgodo med topp 20 utan några siffror (!) överhuvudtaget. Det är tyvärr som natt och dag. Noterbart är också att den topp 20 lista som presenteras av Filmägarnas Kontrollbyrå ev fortsatt endast är filmer från betalande medlemmar i FKB*. Det innebär att filmen Jesus Revolution (en publiksuccé med över hela 40 000 besökare!**), som för merparten av biograferna helt gick under radarn tidigare i höst, INTE fanns med på listan. Detta trots att Jesus Revolution drog mer än många andra filmer på listan och därmed skulle gett biografägare en tydlig hint om att vara en film att programsätta.
Men för en kvalitetsfilmsbiograf, privat biografkedja eller biograf på landsbygden återstår det ett manuellt arbete att inför en premiär eller under premiärhelgen leta upp enskilda salonger på kollegors hemsidor för att där ta del av försäljningen av biljetter för en film – och därmed skapa en bild av en films potential tillsammans med sin egen data och sin magkänsla för kommande veckors repertoarsättning. Eller via djungeltelegrafen stämma av med utvalda kollegor.
Likväl jobbar distributören oftast helt i blindo kring förköp inför en premiär då första datan skickas natten efter genomförd visning, dvs på tok försent för att anpassa sin marknadsföring på t ex sociala medier. Även här läggs det manuellt arbete på att scrolla igenom salonger inför en premiär för att få en känsla av hur filmen presterar i förköp.
Men vad kommer hända NÄR vi delar försäljningsdata? Jag skriver inte ”Vad händer OM…” utan är övertygad om att vi snart är klara att faktiskt dela data från det vi på Biografcentralen och Bio.se jobbat fram.
I två projekt med stöd från Europa Cinemas (läs mer här) och från Filminstitutet utvecklar vi just detta område – något vi satte upp som en vision redan 2016 med utvecklandet av Bio.se. Vårt arbete är två delar. Det första handlar just om att dela data på försäljning (av de biljettköp som sker online, cirka 55-70%) som ger insikter och som t ex kan användas för att repertoarplanera och för att marknadsföra både för biograf och distributör. Här handlar det om data på förköpsbiljetter från 113 biografer (som har kassasystemet Veezi) där vi t ex kan se ort, biograf, ålder och även vilka filmer som biljettköparen tidigare har sett. Denna data kommer att bidra som ett viktigt verktyg till distributörens lansering och annonsering och även för biografföreståndaren som kan både upptäcka titlar som gått en förbi, men kanske än mer jämföra för att upptäcka en films potential hos sig i jämförelse med andra.
På vår senaste Biografföreståndarutbildning hade vi besök av en distributör som också delade vikten av att släppa förköpsbiljetter i god tid, gärna 3 veckor före premiären. Varför? Jo, för då ger det möjlighet för distributören att annonsera på sociala medier lokalt där filmen går upp då t ex Meta behöver 7-10 dagar på sig för att algoritmförbättra målgrupper i annonser. Som det är idag släpps ofta biljetterna måndag eller tisdag i premiärveckan och det säger sig självt att ingen annonsering då hinner trimmas in. Här kan den data vi har tillgång till även ge distributören direkt i realtid inblick i antal biljetter som säljs per ort och biograf och därmed öka incitamentet att lägga mer pengar på lokala digital annonsering – win win för distributör och biograf.
Kanske kan denna kommande statistik även vara utifrån stad och biograf? I vårt EC-projekt kommer de 9 partnerbiograferna inom kort att kunna ta del av (via verktyget Salesforce och Tableau) både sin egen data men också detaljdata från sina kollegors försäljning. Alla kämpar ju med samma utmaning – att locka publiken till sina filmer och visningar – och det är ibland frustrerande svårt. Genom att se hur andra biografer lyckas, och inte lyckas, och få en sannare bild av en films potential kommer Tableau att vara ett utmärkt verktyg i biografens repertoarplanering.
Det är ju inte för inte som det i andra branscher kontinuerligt delas data för att skapa rörelse för ökad försäljning och insikter. Ta t ex Mobility Sweden som redan nu delat försäljningsdata från fordonsbranschen för november 2023. Här kan ju såklart en bakåtsträvare i vår bransch högljutt hävda att det går ju inte att jämföra bilar med filmer då bilarna har längre hållbarhet än en film… Jovars – men det är inte bara på kort sikt vi kommer lära av datan utan det är också över tid som vi genom inblick i försäljningsdatan kommer att både lära oss trender av tidigare lanseringar samt lära oss hur vi bättre når ut med filmer i framtiden.
Genom denna nya typ av realtidsförsäljningsdata samt detaljerad kunddata kring tidigare köp med mera kommer vi att erbjuda tjänster som gör att branschen i högre grad kan både planera och utvärdera lanseringar inför korta och långsiktiga beslut, liksom att dra nytta av datan för mer träffsäker marknadsföring och därmed ökade besök.
Den andra delen i projektet är att utifrån tidigare köp kunna göra ett riktat utskick med högt relevant innehåll till presumtiva kunder. Vi har precis börjat testa detta med CRM-delen Marketing Cloud i Salesforce tillsammans med en partnerbiograf i EC-projektet med riktigt lyckat resultat. Mer om det i ett senare inlägg.
Så vad önskar jag för branschen i julklapp? Att FKB börjar dela siffror på antal besökare på filmerna i sina öppna veckorapporter, liksom kollegorna i Norge och andra länder gjort länge tillbaka – det finns bara vinster för branschen här. Bara vinster!
* Denna erfarenhet gjorde jag när vi lanserade filmer för några år sedan som lockade mängder av besök men som vi insåg inte dök upp på FKBs lista. Svaret var då att listan enbart gällde filmer för betalande medlemmar hos FKB. Kostnaden för att vara medlemmar i Filmägarnas Kontrollbyrå började då från drygt 20 000 kronor, dvs en ofta för hög kostnad för mindre distributörer. Kanske har detta ändrats till idag så att listan omfamnar den faktiska biotoppen? Jag kikade inte själv på Biotoppen när Jesus Revolution gick på bio, just utifrån att denna topplistan inte ger någon vidare insikt då alla siffror hålls hemliga.
Utbudet av kvalitetsfilmsbiografer i Stockholm har mångdubblats de senaste åren och senaste glädjande tillskottet är Fågel Blå på Östermalm som öppnade häromhelgen.
För några år sedan var det oerhört få kompletterande biografer till mainstreamutbudet i Sveriges huvudstad, särskilt om en jämför med övriga Europa. Sedan dess har det tillkommit en rad med nischade och läckra kvartersbiografer som Bio Kaskad i Blackeberg, Bio Aspen i Aspudden, Bio & Bistro Capitol i Vasastan och nu Fågel Blå.
Förutom att samtliga biografer drivs av cineaster och kompetenta individer/föreningar ser jag en tydlig koppling till att Stockholm Stad för 7 år sedan såg behovet av alternativa biografer till Filmstaden och valde (!) att göra något åt det. Vid den tiden såg det verkligen illa ut med utbudet och Stockholm Stad tog ett viktigt beslut om att faktiskt stödja den alternativa biomarknaden med ekonomiska stöd. Efter det beslutet – succé skulle jag vilja kalla stadens satsning och något som invånarna, och branschen, dagligen under lång tid framöver kommer ha goda upplevelser av. Även Region Stockholm har varit en viktig motor genom sin filmkonsulent.
Fågel Blå drivs av filmaren Axel Öhman som vi hade glädjen att lyssna på under Biografcentralens kvalitetsfilmskonferens i höstas på Bio Aspen. Axel har även i flera intervjuer lyft fram filmens unika konstform som drivkraften – Fågel Blå känns som den står stadigt i kvalitet och filmens unika uttryck och visst är det något vår bransch behöver mer än någonsin.
När vissa kommuner väljer att ifrågasätta det kulturella uttrycket som biografen och filmen är och hänvisa till marknadskrafter valde Stockholm Stad att se till biografkulturen i dess äkta uttryck, för en mångfald och hur den bidrar till stadens invånare – en role model!
Årligen presenteras rapporten Kulturvanor av Myndigheten för Kulturanalys, med siffror från SOM-institutet som sedan 1989 analyserat publikens längtan att gå på bio. Nu finns årets rapport publicerad och när jag läser den så hittar jag många inslag som för oss som jobbar med biograf ger en boost – en tydlig markör kring stor potential att få rejält högre publiksiffror på bio!
Först konstateras det vi alla känt av – biografen ligger fortfarande allt för lågt jämfört med flera andra kulturformer när det kommer till återhämtning efter pandemin, förra året besökte 55% av de tillfrågade biografen, jämfört med 68% 2019. Dock en stor ökning från 2021 då andelen var 29%.
När jag kikat på grafer och analyserna kring just bio så vill jag lyfta fram följande intressanta och peppande fakta:
Många vill besöka bio fler gånger
Både bland de som inte besökt bio och de som varit på bio vill en hög andel (jämfört med andra kulturformer) besöka bio fler gånger. 21% av de som inte gått på bio under 2022 och 23% av de som var besökare under 2022 vill gå fler gånger, dvs de var inte nöjda med sin biokonsumtion förra året.
Omvänt kan också den låga siffran 28% som inte gått och är nöjd med det inspirera vår bransch – folk som inte gick på bio förra året hade i allra högsta grad (72%), jämfört med alla andra kulturformer, i hög utsträckning gärna velat gå bio!
44% vill därmed gå mer på bio
Bio ligger näst högst upp, efter konsert, på listan med störst potential för fler besökare – alltså totalt 44% vill gå på bio eller gå mer på bio. Snacka om att vår kulturform fortfarande är högt upp på publikens önskelista – det ska vi ta med oss in i sommaren och hösten!
Rapporten berättar också:
* 57% av kvinnorna gick på bio att jämföra med 51% av männen * Äldre personer över 65 år gick i betydligt mindre utsträckning på bio än övriga åldersgrupper även under 2022. Yngre personer under 30 år var de mest frekventa biobesökarna före, under och efter pandemin. År 2022 gick 81 procent av personer mellan 16 och 29 år på bio att jämföra med 37 procent av den äldsta åldersgruppen över 65 år. * Högutbildade gick i större utsträckning på bio än personer med kortare utbildning före, under och efter pandemin. * Storstadsbor gick i större utsträckning på bio
Bio – en gång i kvartalet!
Vad ska vi ta sikte på då i branschen? Vad sägs om att sätta mål om att locka publiken i snitt till 4 besök per år -dvs ett besök i kvartalet! Denna graf ger iallafall en boost där bio är den kulturform där just ett besök i kvartalet närmar sig en tredjedel – inspirerande läsning att bio är flergångskulturformen deluxe!
Klart är att vår bransch har stor potential att hämta hem fler besökare efter pandemin och att locka våra nuvarande besökare att gå oftare!
Här kan du ladda ner rapporten Kulturvanor 2022! Vill du läsa mer om rapporten klicka här!
Läser idag i DN om gråtstämning internt inom Kristdemokraterna och hoppar till när statsvetaren Magnus Hagevi beskriver frikyrkornas tidigare syndakatalog: ”sprit, sex, spela kort, gå på bio och annat”. Den ”svenska synden” var ju något annat men just det här att gå på bio förr i tiden jämställdes med att dricka alkohol var ändå intressant att påminnas om.***
Komiskt nog så sammanträffar artikeln med branschens dagsfärska kampanj ”Prova bioreceptets alla magiska effekter” där bio argumenteras för att ingå i Friskvårdsbidraget – Skatteverkets godkända verksamheter där en anställd ges möjlighet att erhålla skattefri ersättning från arbetsgivaren med upp till 5 000 kronor per år. Mest idag använt till gymkort, massage och kanske golf? Men som det går att läsa på Skatteverkets hemsida så kan du även använda Friskvårdsbidraget till en app för rökavvänjning…
Klart att ett biobesök, och för den skull andra kulturbesök, bidrar till friskvården i Sverige. Inte minst gällande utmaningar med den utbredda ensamheten och dess negativa konsekvenser. Att introducera ett statligt Kulturbidrag eller låta det bli en del av Friskvårdsbidraget är en kostnadseffektiv och billig investering i folkhälsan. Fler diskussioner kring detta hoppas jag se.
Jag kastar in några slagkraftiga one-liners som jag hoppas snart blir argument i var svensks friskvårdsmun:
”Ett biobesök per månad håller doktor förvånad!”
eller ännu hellre:
”Ett biobesök per vecka kan livslusten väcka!”
Och för den som inte vill kännas vid frikyrkornas syndabudskap vill jag också bidra med: ”Ett biobesök per vecka kan sexlusten väcka!”
Kampanjen som rullar är öppen för alla biografer och kostar inget – snyggt och bra material finns att ladda hem på Bioguiden eller här!
*** En googling och jag dök på en spännande doktorsavhandling av Carina Sjöholm vid Lunds Universitet ”Gå på bio rum för drömmar i folkhemmets Sverige” (2003), där biobesöket och synd ytterligare sätts i en historisk kontext – lästips!
Med start imorgon fredag arrangeras Svenska Biografmässan under två dagar med fokus på teknik och upplevelse. Det är den allra första biografmässan för vår bransch, iallafall i modern tid.
Jag har i många år sneglat på våra kollegor i Norge där Film & Kino årligen bjuder in till kinokonferans. Här i Sverige har det dock saknats en samlande mötesplats med strålkastare på aktuell och framtidens biografteknik och med plats för möte mellan biografer och leverantörer. Någon enstaka leverantör har gått att möta på filmdagar eller liknande, men långt ifrån ett helhetsgrepp.
Som så många andra idéer genom åren har dessa sprungit från samtal och möten med biografansvariga. Under vinterns Biografföreståndarutbildning lyfte fler än tidigare att de behövde uppgradera och byta ut ljud, projektor, filmduk, stolar eller server. Och efter pandemin är det för vår bransch oerhört viktigt att publiken får känna bästa komfort och uppleva bästa ljud och bild – det är avgörande tillsammans med bra filmer för biografen i framtiden.
Och med Biografmässan så tar vi sikte på framtiden – för biografen kommer tillbaka (från restriktioner och pandemi), även denna gång, oavsett vad dystergökarna säger.
Det som också är tydligt för svenska förhållanden är att det finns plats för ytterligare leverantörer. De som finns har glädjande nog ofta (för) mycket att installera och för en biograf kan det vara svårt att få in offerter från flera eller ens få kontakt. Just att ta in offerter är avgörande för biografer då detta dels krävs för att erhålla upprustningsstöd från Filminstitutet, samt att såklart en större investering i en projektor eller av stolar bör konkurrensutsättas för att ge bästa pris och bästa kvalitet. Idag vittnas det från biograferna om motsatsen och det är tydligt att när en svensk leverantör nyligen la ner sin verksamhet så uppstod ett ökat behov.
Biografbranschen står ständigt också inför ny utvecklad teknik och utveckling av produkter. Här har det varit svårt för merparten av svenska biografer att följa med, om en inte har åkt till nyligen avslutade CinemaCon i Las Vegas eller sommarens CineEurope i Barcelona, vilket är få förunnat. Det är laserprojektorer, ljud och recliners (fällbara stolar). Särskilt är det många biografer som nu tvingas byta ut första generationens digitala projektorer och ställs då inför valet av traditionell eller laser – på mässan ges det utrymme att ta del av både leverantörer och andra väl insatta genom seminarier.
Behoven är som sagt stora – vilket inte minst intresset inför Biografmässan visar där nu över 180 personer är registrerade. Det är utöver branschens olika aktiva närmare 130 unika biografer som är anmälda och många har vid anmälan uppgivit att de har behov under kommande två åren att uppgradera: Stolar – 41 biografer Filmduk – 16 biografer Ljud – 25 biografer Projektor – 37 biografer Server – 32 biografer
Dagarnas eminenta program är ett lyckat samarbete mellan Biografcentralen och Filmregionerna och vår plattform är proffsiga Coeo´s. Att mässan är helt digital känns som en förutsättning för att även mindre ideellt drivna biografer ska kunna delta. Allt på mässan spelas också in och är tillgängligt för den som kanske är på sitt dagjobb imorgon – Så kul detta ska bli!
Jens Lanestrand 