Nyss fick vi under det Filmpolitiska toppmötet här på Göteborg Film Festival lyssna till kulturminister Parisa Liljestrand och det största som hänt på flera år i vår bransch – en ny filmutredning.
Filmutredningen har från idag 13 månader på sig att göra en riktigt bred översikt över alla delar, och lite till, av filmbranschen, vilket såklart även inkluder biografens roll, förutsättningar och framtid.
Här på det Filmpolitiska toppmötet har det varit mer vackra ord än vanligt från scenen från makthavare och institutschefer om hur viktig biografen är. Det kan tyckas självklart men är det inte i de trender kring filmpolitikens syfte och stödens riktningar mot tv-serier, streaming med mera.
Även kulturministern fick frågan om biografens värde. Svaret var tydligt och tryggt: Biografen har ett stort värde för Parisa Liljestrand. Hon gillar att gå på bio och går ofta med hennes barn, som också gillar det. Kulturministern lyfter att det är kostsamt (vilket är en återkommande story som jag vill nyansera, det får bli i ett annat blogginlägg) och hon lyfter poängen med fler platser att mötas på i vårt samhälle och där biografen är en sådan plats.
Gott så.
I direktivet till utredaren Eva Bergquist, kulturdirektör på Region Stockholm, går det att läsa om biografen på 15 ställen i det 9-sidiga dokumentet:
#1-5
”Före covid-19-pandemin präglades den svenska biografmarknaden av en relativt stabil utveckling. Av Filminstitutets promemoria Scenarier för biografmarknadens utveckling i Sverige 2023–2025 (2023) framgår att biobesöken mellan 2012 och 2019 var i genomsnitt cirka 16 miljoner årligen och de svenska biograferna hade en pålitlig och återkommande publik. Det totala antalet biografbesök har efter covid-19-pandemin däremot varit på en lägre nivå och under 2022 uppgick biografbesöken till 10,4 miljoner.”
#6
”För svensk film på bio har utvecklingen 2012–2019 kännetecknats av ett minskat antal besökare, från 3,9 till 2,1 miljoner. Filminstitutets rapport Varför når inte svensk film en större publik? (2020) visar att svenska filmer på biograf generellt är överrepresenterade inom genrer med en relativt låg efterfrågan från publiken, som drama och dokumentärer. Däremot är de underrepresenterade inom mer publikdrivande genrer som komedier, action, fantasy, science fiction, skräck och äventyr. Det är samtidigt svårt att förutse vilka filmer som blir en publikframgång.”
#7-9
Den tidigare etablerade praxisen som innebar att biografer hade en exklusiv visningsrätt under en period efter filmens lansering luckrades upp under covid-19-pandemin. Flera filmer som hade premiär på biograf släpptes kort därefter via någon digital tjänst. Detta var en förutsättning för att nå en stor publik när biograferna var stängda eller öppna med ett kraftigt reducerat antal platser. För abonnemangsbaserade strömningstjänster är premiär i det 3 (9) egna visningsfönstret ett viktigt sätt att locka och behålla kunder på en marknad präglad av allt hårdare konkurrens.
#10-12
”Parallellt med besöksutvecklingen på biografmarknaden har det skett en omvälvande digital utveckling och framväxt av strömningstjänster för rörlig bild. Nya digitala tjänster för rörlig bild har lockat en stor publik, till exempel via abonnemangsbaserade strömningstjänster som lanserades brett i Sverige 2012. För att skapa attraktiva tjänster på marknaden krävs en omfattande innehållsproduktion av rörlig bild och utbudet för publiken är därför stort. Av Filminstitutets rapport Filmåret i siffror 2022 (2023) framgår att det genomsnittliga filmtittandet i den vuxna befolkningen (15–74 år) uppgått till cirka 40 filmer per år och person de senaste 5 åren, varav knappt 2 filmer på biograf. Resten av filmerna ses framför allt via strömningstjänster och på traditionell tv, och till dem ska det läggas en stor mängd dramaserier.
Sammantaget har framväxten av nya distributions- och visningsformer påverkat samspelet mellan branschens aktörer och utmanat rådande affärsmodeller. Utvecklingen har bl.a. inneburit att affärsmodellen för svensk filmproduktion, som länge byggt på intäkter från biografvisningar, kraftigt försämrats”
#13
”Film är en konstform som också finns på en kommersiell marknad. Det leder till ett samspel mellan det rent kommersiella och offentliga insatser för produktion, spridning och visning av film. Det gäller i Sverige liksom i många andra länder, särskilt inom små språkområden. Offentliga stöd har syftat till att långsiktigt upprätthålla en inhemsk produktion och distribution av en mångfald av filmer – för biografer, tv eller strömningstjänster.”
#14
”Biografen spelar – och kommer fortsatt att spela – en viktig roll som kulturell mötesplats, inte minst i glesbygd där den i många fall är helt central för det lokala kulturlivet. Den tekniska utvecklingen och de förändrade konsumtionsmönstren gör att filmpolitiken behöver anpassas för att bättre stämma överens med sättet som svensk film produceras, distribueras och konsumeras i dag.”
#15 Utredaren ska därför:
”* med utgångspunkt i befintliga analyser, utredningar och rapporter beskriva och analysera nuvarande förutsättningar inom filmområdet med särskilt beaktande av bl.a. tittarvanor, publikbeteenden, konsumtionsmönster, teknikutvecklingen inom distribution och visning av rörliga bilder, biografens framtida roll, ägar- och konkurrensförhållanden och ekonomiska förutsättningar inom branschens olika led, betalningsströmmar i svensk film, samspelet mellan statliga, regionala och kommunala verksamheter, kompetensförsörjningen inom filmområdet, filmskapares konstnärliga 5 (9) och ekonomiska villkor, AI:s framtida roll och betydelse för filmområdet, och • beskriva och analysera hur dagens filmpolitik är utformad i Norden och några andra för Sverige relevanta länder i Europa samt vilka lärdomar som kan dras för utformningen av svenska filmpolitiska insatser.”
Utredaren kommer också att kika på de sju nuvarande (från 2015) nationella politiska målen för filmen ser ut, där biografen idag ligger främst under mål 2: ”Målen är att allt fler ser värdefull film som sprids och visas i olika visningsformer i hela landet”
Ladda hem hela utredningsdirektivet här!
Värt att notera från dagen är också Socialdemokraternas utspel om att sänka biomomsen från dagens 25% till ”kulturmomsen” 6%, vilket vår bransch hade fram till den statliga filmpolitiken infördes 2017. Fler har på scenen pratat om detta och hur höjningen resulterade i höjda biljettpriser och minskat utrymme för att investera och underhålla biografen. Kulturministern fick frågan om momsen och passade såklart över svaret till Filmutredningen – det svaret kommer vi nog att få höra många gånger till det kommande året. https://www.dn.se/kultur/socialdemokraterna-vill-sanka-biografmomsen/
Hur känns det då Jens efter att ha lyssnat idag på politiker och andra kring biografens framtid?
Spontant positivt. Men det gäller ju för vår bransch att fortsatt att ha gott tålamod då varken en tänkbar momssänkning eller förbättringar som Filmutredningen kan komma att föreslå blir inte verkstad 1 mars 2025 när utredningen är klar. Men det känns helt rätt att frågorna lyfts och något bättre kommer ske – svårt att se hur det kan bli sämre än idag.
Men vi ska inte förlita oss på att några politiker kommer som frälsare för de utmaningar som vår bransch står mitt i och inför – vi behöver fortsätta att samarbeta, utveckla och säkra att framtidens biopublik får en fortsatt toppupplevelse då film är bäst på bio (ping och tips att gå med i vårt nya Utvecklingsprogram för Biografer som startar i mars, l
Bonus här idag för dig blir att läsa Sveriges Biografägareförbunds egna utredning/rapport som publicerades i höstas och som jag tror gått de flesta förbi – många intressanta vinklar och förslag att läsa här:
”Den svenska film- och biografmarknaden – avtal för framtiden”
Jens Lanestrand 