I veckan som gick satt jag och medarbetare från SFI och planerade vårt gemensamma seminarium med moderator Cecilia Garme. Cecilia började med att fråga oss som initierat seminiariet/debatten vilken känsla som vi vill ha med oss när seminariet är slut? Bra fråga som jag ska besvara, men först lite bakgrund till varför jag ville bjuda in till debatt kring Kvalitetsfilmens framtid.
När Biografcentralen i november bjöd in till vår Kvalitetsfilmskonferens var en av punkterna en presentation av statistik över filmutbudet i mellanstora städer som SFI hade kollat närmare på. Det fanns ingen offentlig dokumentation men i och med att vår konferensinbjudan skickades runt till bland annat pressen intresserade sig SVT´s Kulturnyheterna särskilt för denna statistik. Efter några dagar offentliggjorde sedan SFI en översikt (ej en rapport, analys eller sammanställning) där man konstaterade att närmare 8 av Sveriges mellanstora städer saknar en s k komplementbiograf, dvs en biograf som huvudsakligen visar på ett annat utbud än amerikanska populärfilmer vars publik sällan når upp till 250 000 besökare (kanske inte ens 25 000 besökare).
Översikten pekade på tydligt på att utifrån jämförelser med andra mellanstora städer som har en kvalitetsfilmsbiograf var antalet filmtitlar och antal representerade länder i utbudet drastiskt färre.
Samma dag som vår konferens, 8 november, hade både SVT Morgonrapport och senare på dagen Kulturnyheterna, en intervju med SFI´s VD Anna Serner som uttalade sig kring denna statistik. Hon påpekade bland annat att det är ett demokratiskt problem med avsaknaden av en mångfald i utbudet på svenska biografer. Därefter följde fler reportage med kulturministern, mig och från bland annat Linköping som är en av de utpekade orterna i översikten. Därefter dök det även upp debattartiklar på SVT debatt och på webben från biografägare och distributörer (mer om detta i kommande blogginlägg).
Tack vare Biografcentralens konferensinbjudan hade en offentlig debatt kommit till stånd och en kort översikt från SFI offentliggjorts. Översikten skapade också en spännande debatt under vår konferens såklart. Alla tycker olika om statistik, många tyckte mycket och högljutt om urvalet och slutsatserna. SFI blev nog lite tagna på sängen av denna mediedebatt och reaktioner på bara en liten “översikt” och lovade snabbt att återkomma under våren med en mer djupgående analys.
Där är bakgrund till vårt seminarium, och nu åter till moderatorns fråga om vilken känsla vi önskar bära med oss efter kommande seminarium under GIFF. För mig handlar debatten inte om att gräva tillbaka till höstens olika frågor och ifrågasättanden av SFI´s översikt, det har redan gjorts på flera håll. Snarare önskar jag, vilket även står i seminariepresentationen, att paneldeltagare tillsammans med moderator (och publik) vågar ta sikte på framtidens kvalitetsfilmsutbud på biografer, att det ges utrymme för visioner och personliga drömmar om vart branschen är på väg. Det är enkelt att sitta och klaga på det som har varit och anledningar att det är som det är just nu. Med det menar jag inte att strypa eller gömma undan kritiska röster, men har vi nu 60 minuter tillsammans med högst kompetenta branschföreträdare i ett seminarium om “Kvalitetsfilmens framtid” tycker jag att det är dags att visa på den kreativitet och lust som finns över att utveckla och överträffa sig själv och sikta på en bättre verksamhet än vad som finns idag!
60 minuter går fort, denna timme skulle enkelt kunna stampa runt i oliktänkande utifrån ett negativt klimat och konkurrens- och revirtänkande. Men om oliktänkande tas vara på som en styrka och ses som något som gör att 1 + 1 = 3 eller varför inte 1 + 1 = 5, kan detta seminarium ge både mig och publiken en känsla efteråt av positiv och stärkt känsla av tillförsikt. Det kan ge en tro på att gemensamma krafter får vår del av branschen att utvecklas och nå nya höjder som både publik, biografer, distributörer och SFI tjänar på!
Jag vill att seminariet ska ta sin avstamp från vad vi vet idag, det som har varit har varit. Bättre att stampa ifrån rejält i början av debatten för att komma någon vart än att börja stå och stampa under eller efteråt…
Tiden känner jag kan vara rätt för en framtidsdiskussion med nya oväntade visioner och samarbeten. Dels för att Biografcentralen just tillkom för att utveckla branschen och finna nya gemensamma strategier, inte minst marknadsföringsmässigt för att nå en större publik (mer om det i kommande blogginlägg). Dels för att SFI har en ny VD med ett rejält tydligare intresse än tidigare VD att marknadsföra SFI utifrån både kommersiella och kulturpolitiska ambitioner.
Som säkert kommer att märkas i debatten om Kvalitetsfilmens framtid finns det olika agendor och visioner, både kommersiella och kulturpolitiska. Ett oliktänkande som kan vara en resurs, inte ett problem. Filmbranschen är, liksom andra kulturbranscher, beroende av både ock och med rätt strategi kan båda agendor vara vinnare.
Under vårt förberedelsemöte lyftes många frågor och vinklar, hej och hå vad många olika vägar och infall man hinner få i huvudet kring denna komplexa fråga. Det känns skönt att vår moderator Cecilia inte kommer från branschen utan annars är politisk journalist. Hennes “utifrån-öga” hoppas jag kan få både deltagare och publiken att gå därifrån med en känsla att ha lärt sig något mer, att frågor som annars inte besvaras får just svar, att branschen börjar pinka i samma revir, ett revir där kvalitetsfilmens allra bästa tänkbara framtid, kommersiellt och kulturpolitiskt, lyckas växa genom den näring som tillförs!
Seminariet “Kvalitetsfilmens framtid” arrangeras av Biografcentralen, Göteborg International Film Festival och Svenska Filminstitutet, lördag 28 januari klockan 13.30 – 14.30, Lagerhuset i Göteborg.
Medverkande paneldeltagare är:
Eva Esseen Arndorff, vd TriArt Film
Peter Fornstam, vd Svenska Bio
Mathias Holtz, filmsättare Folkets Hus och Parker
Katrina Mathsson, verksamhetsledare Folkets Bio Riks
Anna Serner, vd Svenska Filminstitutet
